Ångfärjetomten. Detaljerad historik

Gå till startsidan

Kampen om Ångfärjetomten

2007 genomfördes en medborgardialog om Ångfärjetomten. Utgångspunkterna för dialogen var att bevara stationsbyggnaden med fokus på originaldelen och perronger, att värna öppenheten mot havet samt att ett av de tydligare ställningstagandena som framkom var att stationsbyggnaden skulle bevaras och integreras i en framtida utveckling av tomten.

2009-03-05 går Helsingborg kommun ut med en inbjudan till en markanvisningstävling gällande bebyggande av Ångfärjetomten.

2009-05-11 Publicerar kommunen programmet för markanvisningstävlingen.

2010-02-24 beslöt kommunfullmäktige att genomföra Saltkristallen, kongressanläggning, hotell och bostäder, trots att det gick emot medborgardialogen och trots att detaljplanen inte ändrats med allt vad det skulle innebära med samråd m.m. Beslutet överklagades därför av Rolf Andersson och Stig Broqvist, men överklagandet avslogs.

2010-05-03 tecknar kommunen avtal med Midroc Property Development om uppförandet av den byggnation som kallas Saltkristallerna.

En lite tafatt namninsamling mot projektet påbörjades under 2010 men fullföljdes aldrig. En ny lag om kommunala folkomröstningar gäller från 2011-01-01.

2011 augusti. Länsstyrelsen bromsar Saltkristallerna. De ansåg att huskropparna ansågs orsaka påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljön i centrala Helsingborg och den kommunala detaljplanen upphävdes därför.

Under 2011 genomfördes den första stora namninsamlingen för en kommunal folkomröstning om Saltkristallen. Den administrerades av Miljöpartiet även om många andra deltog och samlade namn. Ca 15000 namn lämnades in. Kommunen räknar inte alla namn, men kommer fram till att det är mer än de 10 % av de röstberättigade som krävs. Den 23:e augusti bestämmer sig Socialdemokraterna för att man vill göra ett ”omtag” och därmed faller förslaget om Saltkristallerna.

Kommunfullmäktige beslutar 2012-06-14 att avslå kravet på folkomröstning med motiveringen att det inte längre fanns något projekt som kallades Saltkristallen. Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten av Stig Broqvist.

Under hösten 2012 presenteras tre nya förslag till byggnation på Ångfärjetomten.
Förslagen kommer från Wingårdhs Arkitektkontor, Jais Arkitekter och Sandellsandberg Arkitekter. Jais arkitekters förslag är det som kommunen bestämmer sig för att gå vidare med.
Trots att kommunens avtal med Midroc gäller Saltkristallerna, som numera är förkastat, väljer kommunen att utan upphandling låta Midroc vara det företag som exploaterar Ångfärjetomten men nu med förslaget från Jais Arkitekter.

Rune Celvinsson startade i maj 2013 på egen hand en andra namninsamling för att kräva folkomröstning om kvarteret Ångfärjan med frågan: ”Vill du att Ångfärjestationen delvis rivs och flyttas och att en konferensanläggning med hotell och bostäder byggs på Ångfärjetomen?”, där man naturligtvis skulle rösta nej, om det skulle bli en folkomröstning. Miljöförbundet Jordens Vänner Helsingborg beslöt senare att stödja denna namninsamling. Några medlemmar samlade mycket namn under en tid. 12/10 genomfördes en demonstration från GA-torg till Ångfärjestationen vid Hamntorget efter initiativ av en gymnasist. Sammanlagt samlades 12500 namn in med fullständigt personnummer och boende i kommunen Helsingborg. Fredagen 15/11 lämnades namnen till kommunfullmäktiges ordförande. Tjänstemännen brydde sig inte om att kontrollera namnen, utan man antog att det var tillräckligt många namn. Kommunfullmäktige beslöt redan 10/12 att avslå kravet på folkomröstning. Endast MP, V och SD röstade för folkomröstning, medan övriga M, L, KD och S röstade mot folkomröstning.

Först efter att denna andra namninsamling hade startats kom Förvaltningsrättens dom att avslå överklagandet av att kommunfullmäktige beslöt avslå den första namninsamlingens krav på folkomröstning. Av domen framgick inte varför överklagandet avslogs, men efter ett muntligt samtal med en tjänstemän på Förvaltningsrätten stod det klart. Kommunfullmäktige kan med 2/3 majoritet avslå ett folkinitiativs krav på folkomröstning med vilken motivering som helst eller helt utan motivering. Det som står i förarbetena (propositionen) till lagen har ingen som helst betydelse.

Slutsatsen blev att enda sättet att stoppa byggprojektet med konferensanläggning m.m. på Ångfärjetomten var om de som var emot projektet och för folkomröstning skulle öka från 15 till 22, alltså minst 1/3 av kommunfullmäktiges 65 ledamöter. Eftersom en opinionsundersökning 2013-05-24 visade att 63 % av Helsingborgarna var mot byggprojektet, borde det inte vara omöjligt att kommunalvalet skulle kunna leda till att minst 22 i kommunfullmäktige kommer att rösta för folkomröstning efter valet 2014. 

I maj 2014 visar en ny opinionsundersökning genomförd av Demoskop för HDs räkning att motståndet mot bygget på Ångfärjetomten ökat till 68,5%.

I juni 2014 startade Bert Alfson och Rolf Andersson en tredje namninsamling för att kräva folkomröstning om kvarteret Ångfärjan där folk får rösta ja eller nej på frågan: ”Vill du att Ångfärjestationen delvis rivs och flyttas och att en konferensanläggning med hotell och bostäder byggs på Ångfärjetomen?”. Där man naturligtvis skulle rösta nej, om det skulle bli en folkomröstning.
Det togs under folkomröstningskampanjen även fram ett par exempel på vad man kunde göra med Ångfärjetomten som allmän publik plats i stället för att bygga bostäder, hotell och konferensanläggning.
Se exempel 1
Se exempel 2
Fler förslag togs fram.
Bl.a. av Jordens vänner som ville behålla perronger, ta fram järnvägsspår, ställa dit lok och vagnar samt anlägga ett parkområde med
utomhusscen och lekplats.
Vänsterpartiet ville att man skulle bygga ett nytt bibliotek på platsen.

Nytt parti startas

Under 2014 startades det ett nytt parti, Ångfärjepartiet.
Partiet startades av Rune Celvinsson och tanken var att komma in i fullmäktige i valet 2014. Så blev inte fallet. Antalet röster räckte inte till.

2014 var förhoppningen att valet i september skulle leda till fler i kommunfullmäktige som stöder folkomröstning. Det handlade dels om att de partier som var för folkomröstning kunde gå framåt och dels att en person, som var för folkomröstning men stod långt ner på S-valsedeln skulle kunna bli inkryssad. Valet gav 21 fullmäktigeledamöter (mot tidigare 15) som var positiva till en folkomröstning men det hade krävts 22, eftersom kommunfullmäktige totalt har 65 ledamöter. Namninsamlingen fortsatte dock, ty kanske kan någon ledamot avvika från partilinjen eller kanske kan något parti (läs S) ändra sig. Några personer samlade mycket namn under en tid, men namninsamlingen tappade fart, när man kom fram till att det inte skulle bli fler än 21 i kommunfullmäktige, som skulle rösta för folkomröstning. Namnen lämnades in, men man visste att det inte var tillräckligt många namn.

Under tidigare namninsamlingar hade nöjesetablissemanget The Tivoli aktivt deltagit i namninsamlingarna genom att ha namnlistor för påskrift inne på The Tivoli för gästerna att skriva på.
I den tredje namninsamlingen valde man att inte stödja denna. Om detta hade ett samband med den uppgörelse man fått med kommunen där kommunen betalade ut 3,3 miljoner kronor i ”anpassningskostnader” till The Tivoli och dessutom en hyresrabatt på 40 000 kronor i månaden under hela 2015 går inte att avgöra. Dessutom efterskänker kommunen tomträttskostnaden för Ångfärjestationen de första 10 åren.
Märkligt i sammanhanget är dock att kommunen normalt aldrig ersätter företag för kostnader eller minskade intäkter man drabbas av p.g.a. ombyggnader. Än mera egendomligt ställer det sig med tanke på att The Tivoli endast hade ett så kallat ”rivningskontrakt” vilket innebär att man är medveten om att man med kort varsel kan bli tvungen att flytta från lokalerna utan rätt till någon form av ersättning.
Nu hjälpte detta dock inte utan The Tivoli valde lite senare att begära sig i konkurs.

Därmed var slaget förlorat och byggprojektet kom igång och går inte att stoppa. En del av Ångfärjestationen revs och resten flyttades till utbyggd mark i Inre Hamnen.
2016-03-14 flyttades Ångfärjetomten över från sin gamla plats till den nya utfyllnaden som gjorts väster om gamla tullhuset.

Lite om den ekonomiska biten

Stadens kalkyl låg 2016 på 90 miljoner i kostnader för kommunen.
Kommunen gav en ersättning till The Tivoli på 3,3 miljoner. Därutöver en hyresrabatt på 40.000:-/mån under 2015.
Ångfärjestationen såldes till Midroc för ett par miljoner kronor.
Utfyllning och ombyggnaden av Köpenhamnskajen, där Ångfärjestationen nu står, blev 2,5 miljoner dyrare än beräknat för kommunens del. Totalkostnaden för kajen landade på 32 miljoner. Kommunen betalar 25,5 miljoner och Midroc bidrar med resten.
Midroc slipper under de första tio åren den årliga tomträttsavgälden på 231 770 kronor för Ångfärjefastigheten, mot att de låter The Tivoli vara kvar som hyresgäster.
Utöver de beräknade 90 miljonerna finns kostnader och intäktsbortfall som inte ingår där.
Kommunen har avsatt 30 miljoner för saneringar av markföroreningar på Ångfärjetomten.
Man räknar också en kostnad på ca 40 miljoner för det nya området mellan Ångfärjestationen och kongressbyggnaden.
Man har inte heller tagit med inkomstbortfall som uppstått genom bygget på Ångfärjetomten.
Ca 6 miljoner/år i förlorade parkeringsavgifter.
Ca 50.000:-/år för olika arrangemang som anordnades.
Hyresintäkten från The Tivoli.
Dessutom har kommunen efterskänkt de markhyror som företag normalt får betala när de under en byggperiod måste använda sig av kommunens mark. Detta rör sig om många miljoner kronor som kommunen efterskänker / subventionerar Midrocs bygge med. Detta också i strid med kommunallagen om likabehandlig och att kommunen inte får särbehandla kommunmedlemmar eller ge konkurrensfördel till företag. Det är också i strid med de regler som kommunen själva satt upp när privatperson eller företag behöver utnyttja kommunal mark.

Bostäderna subventionerar hotell och kongressanläggning


När avtalet tecknades med Midroc 2013 skulle den årliga tomträttsavgälden bli 4,9 miljoner som skulle betalas till kommunen.
Men då Midroc ansåg det som mindre lönsamt för hotell och kongressanläggning att betala en sådan tomträttsavgäld gjordes en omfördelning så att de boenden som i framtiden skulle bo i bostäderna skulle betala majoriteten av dessa kostnader medan hotell och kongressanläggningar endast skulle belastas ca 10% mot vad boenden skulle betala. Detta trots att bostäderna respektive hotell och kongress upptar lika stora ytor.

Beskrivet av
Bert Alfson och Stig Broqvist

Tillbaka till historikregister

Till toppen

Gå till startsidan