Gå till Startsidan

Detaljerad beskrivning av historiken.
Beskriven av Stig Broqvist

Kampen mot Landborgsgaraget.
Beskrivet av Stig Broqvist, aktiv i Jordens Vänner Helsingborg, som 2014 hette Miljöförbundet Jordens Vänner Helsingborg och 1990 Miljögruppen i Helsingborg.

Vad är Landborgen, Landborgsgaraget och Landborgskopplingen?
Landborgen är den förkastningsbrant, som sträcker sig hela vägen genom Helsingborg från norr till söder. Drygt 100 meter söder om det medeltida tornet Kärnan ligger en mycket vacker park, som heter Rosenträdgården, precis ovanför Landborgen. I två hörn finns små låga torn eller paviljonger, där man under tak kan sitta och titta ner på hustaken nedanför Landborgen och se ut över havet, Öresund, och Danmark. Under denna park tänkte makthavarna bygga ett stort parkeringsgarage i fem våningar för 600 bilar. De styrande lade dock 2014 till cykelramper, en hiss för cyklar och gående och 600 underjordiska cykelställ och kallade förslaget då för Landborgskopplingen. Jordens Vänner menade att cykeldelen i det bara var ett trick för att försöka lura miljövänner att godta projektet.

Stoppades 1990
1988-91 fanns bara 6 partier i kommunfullmäktige. M, Fp och C motionerade om att bygga Landborgsgaraget. Mp och V var emot, medan S inte helt hade bestämt sig. Vid årsskiftet 1989/90 kallade Miljögruppen till en presskonferens och kritiserade S för att svika vallöften, eftersom de i Gatunämnden röstat för Landborgsgaraget. I ett halvår varade striden med olika utspel, flygblad, kritiska frågor på offentliga möten, insändare, namninsamlingar från Miljögruppen i Helsingborg men också från andra miljöengagerade, elever, föräldragrupper. Rektorn på Nicolaiskolan, som annars inte alls var mot bilar, ville skydda sin skola mot buller och avgaser och skrev ett mycket kritiskt remissvar. Efter cirka ett halvår tog S ställning mot Landborgsgaraget och därmed var saken klar, ty S, Mp och V hade tillsammans majoritet i kommunfullmäktige.

Förslaget tas till beslut, våra flygblad, öppet brev och överklagande 2016.
I mars 2014 skriver Helsingborgs Dagblad om förslaget att bygga detta för 389 miljoner kr. Miljöförbundet Jordens Vänner spred flygblad mot denna idé.
I början på maj 2016 blev frågan om Landborgsgarage brännande aktuell. Helsingborgs Cityförening, som består av affärer och fastighetsägare, krävde att ett Landborgsgarage byggs och nu närmade sig ett beslut. Jordens Vänner Helsingborg skrev den 19 maj 2016 ett öppet brev till alla politiker i kommunfullmäktige, stadsbyggnadsnämnd och miljönämnd, samt till massmedia. Vi delade ut en flygbladsversion av det öppna brevet på vårt torgmöte 21/5. Kommunfullmäktige beslöt 15/6 att anslå 400 miljoner kr till att bygga Landborgsgaraget. S, V och MP röstade mot och M, L, C, KD och SD röstade för. Det blev klart att kommunen avser att bevilja sig själv bygglov för Landborgsgaraget, trots att gällande detaljplan inte godkänner ett så stort ingrepp i detta område av riksintresse för natur- och kulturvård. Därför överklagade vi kommunfullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten. SVT Helsingborg uppmärksammade det. Vi fick yttra oss över kommunstyrelsens svar på vårt överklagande, men vårt överklagande avslogs. Vi överklagade till Kammarrätten, men vi insåg att chansen att vi skulle beviljas prövningstillstånd var liten.

Argumenten mot Landborgsgaraget
Argumenten mot Landborgsgaraget är i korthet följande: Rosenträdgården är av riksintresse för natur- och kulturmiljö och gällande detaljplan tillåter ingen stor byggnation där. Skolor och förskolor i närheten skulle få mer buller, avgaser och trafikfaror. Det finns tomma parkeringsplatser centralt och med infartsparkering och tätare busstrafik kan fler komma till centrum, så det behövs inte. Pengarna behövs hellre till annat. Ny infrastruktur ökar biltrafiken och därmed växthuseffekten, medan klimatfrågan kräver en drastisk minskning av utsläppen. 

 Namninsamling för folkomröstning
För att få till en kommunal folkomröstning krävs dels att man lyckas samla in minst 10 % av de röstberättigades namn med korrekt ifyllda uppgifter. Dessutom krävs att minst 1/3 av kommunfullmäktiges ledamöter röstar för folkomröstning. Det senare villkoret hade man aldrig uppnått, när det gällde kongressbygget på Ångfärjetomten. Vi bedömde att om vi lyckas samla in tillräckligt med namn, skulle sannolikt S, V och MP rösta för folkomröstning och de hade 28 av 65 platser i kommunfullmäktige, alltså mer än det som krävs.
Medlemsmöte i Jordens Vänner Helsingborg beslöt 24/4 2017 att starta namninsamling för kommunal folkomröstning. Dagen därpå beslöt Naturskyddsföreningen att ställa upp. Namninsamlingen startade 1/5 och måste lämnas in senast 31/10.
Efter budgetbeslutet i juni 2017 skrev Helsingborgs Dagblad (HD) att saken var avgjord, fullmäktige hade beslutat anslå 400 miljoner till bygget. Det blev märkbart svårare att samla namn. ”Saken var ju avgjord.” Det tog ett tag att förklara att kommunfullmäktige bara tagit samma beslut som för ett år sedan, och att själva bygget inte startar förrän hösten 2018, och att det därför är möjligt att stoppa det med namninsamlingen. Det skrevs några insändare under juni, flertalet mot Landborgsgaraget. Sedan kom en insändare som kallade oss bakåtsträvare och den fick vi inte svara på. Det gjorde att det återigen blev svårare att samla namn och det var det under stor del av sommaren. Helsingborgs Dagblad avslöjade 9/10 att ett parkeringsgarage för personal vid lasarettet, alltså ganska nära där Landborgsgaraget skulle byggas, stod halvtomt. Det underlättade vår namninsamling. Jag träffade denne reporter som gjorde en intervju vid ett namninsamlingspass på Kullagatan. När det i slutet av oktober stod klart att chansen var ganska stor att vi skulle få ihop tillräckligt med namn, blev massmedia mycket intresserade.
Sammanlagt var det drygt 50 personer som samlade namn, men väldigt skiftande från de som samlade tusentals till de som samlade några enstaka och allt däremellan. En sak är dock klar utan alla dessa personer som bidrog, hade vi inte fått in så många namn.

Överlämnande av namninsamlingen och massmedias bevakning därefter.
Tisdagen den 31 oktober överlämnade jag, Stig Broqvist, uppbackad av ett tiotal medlemmar från Jordens Vänner och Naturskyddsföreningen namnlistorna till kommunfullmäktiges ordförande Mats Sander på Rådhustrappan. Jag berättade att det var 11487 namn med adress i Helsingborg och fullständigt personnummer, som skrivit under på kravet om kommunal folkomröstning om man ska bygga en stor parkeringsanläggning eller inte under Rosenträdgården i Landborgen söder om Hallbergs trappor, drygt 100 meter söder om Kärnan.
Jag framhöll att när man efter granskning finner att vi har tillräckligt med namn, så finns det mer än en tredjedel av kommunfullmäktiges ledamöter, som kommer att rösta för folkomröstning, enligt vad som framkommit av partiernas ställningstaganden. Jag framhöll också att folkomröstningen bör hållas samtidigt som det ordinarie valet i september 2018 för att spara kostnader, under förutsättning att bygget inte startar innan dess.
Jag sade också att om kommunen mot förmodan inte godkänner tillräckligt många av de 11487 namnen, vill vi framhålla följande: I våras i början av namninsamlingskampanjen frågade jag, på uppmaning av medborgare som stödde vår namninsamling men ogärna ville skriva på personnummer, en kommunal tjänsteman om vi måste ha hela personnumret. Han svarade ja, men drog lite på det och sade att de kanske kan räkna även dem utan fullständigt personnummer, om det behövs för att få tillräckligt antal. Vi har naturligtvis för säkerhets skull uppmanat människor, som vill skriva på, att skriva hela personnumret. Trots det har det ändå blivit 386 personer som skrivit de sex första men inte de fyra sista siffrorna i personnumret och 227 personer, som inte alls skrivit personnummer, men i övrigt skrivit tillräckliga uppgifter.
Massmedia var på plats både Helsingborgs Dagblad, Lokaltidningen Helsingborg, Sveriges Television Helsingborg och Lokalradion. Att namnen lämnats in fick relativt stort utrymme i Helsingborgs Dagblad på första sidan i lokaldelen, med bild där vi, flera personer, gick uppför Rådhustrappan. SVT Helsingborg uppmärksammade det med ett inslag och Lokaltidningen Helsingborg skrev om det.
Hur många som skrivit på mer än en gång visste vi inte alls. Vi var naturligtvis oroliga att marginalen inte skulle vara tillräcklig. Denna oro kom dock inte fram nu.
Jordens Vänner ordnade en debatt om Landborgsgaraget i stadsbibliotekets hörsal 22/11, där helsingborgarna skulle kunna ställa frågor till de politiska partierna. Bara fem av de åtta partierna i kommunfullmäktige var representerade, nämligen de tre, som är mot projektet, S, V och MP, samt två av de som är för Landborgsgaraget/Landborgskopplingen, nämligen KD och L. Mats Werne (L) framställde sig som en som visste allt om projektet. På frågan från en lärare i publiken, om det finns konsekvensutredning om konsekvenserna för skolbarnen i de närbelägna skolorna svarade han ja och vi som var närvarande var inte helt säkra. Vid efterkontroll visade det sig att han hade fel. Någon sådan utredning fanns inte. En annan viktig sak framkom: Jan Björklund (S) berättade att kommunen planerar att riva Rosenträdgården redan i januari eller februari. Detta fick oss att noga bevaka vad som kommer upp i Stadsbyggnadsnämnden.
En journalist på Helsingborgs Dagblad hade gjort en intervju hemma hos paret Stig Broqvist och Lena Lövendahl. Söndagen den 17 december år 2017 kunde man på halva förstasidan i Helsingborgs Dagblad se en stor bild av Stig Broqvist med rubriken ”Följer troget sig egen stig”. Inne i tidningen upptog intervjun fyra helsidor med rubriken ”Farbror Nej gör motstånd” och ”Mannen bakom striden”. Det framkom att engagemanget inte bara gällde frågan om Landborgsgarage utan också global miljö, fred och det ekonomiska systemet. Däremot gällde intervjun inte hur Lena och Stig vill lösa klimat- miljö- och många andra problem. 
Den 29 december 2017 publicerar Helsingborgs Dagblad en lista på de 100 mäktigaste i Nordvästra Skåne. På första plats kommer Peter Danielsson (M) kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg. På plats 15 kom Stig Broqvist, som aldrig tidigare varit med på listan. Motivering för Stig Broqvist löd: ”Drog det tyngsta lasset i namninsamlingen om det omdebatterade Landborgsgaraget. Har synts på stan under flera månader för att samla in de 11487 namn som sedan lämnades till Helsingborgs stad.” Det var tydligen den opinionsbildande rollen det gällde.

Överklagande av rivning av Rosenträdgården.
Den 7/12 2017 beslöt Stadsbyggnadsnämnden att riva Rosenträdgården. Man planerade att ta upp träd och buskar med rötterna för att sedan återplantera dem uppepå ett metertjockt jordlager när Landborgsgaraget/Landborgskopplingen är klar om ett par år. Likaså avser man att murar, de små tornen i hörnen av Rosenträdgården ska byggas upp igen efteråt. Om det ska gå att flytta träd, måste det ske medan träden är i vinterdvala utan löv men utan att det är tjäle i marken. De ville inte vänta tills senhösten. Det var de borgerliga partierna och SD som tog beslutet medan S och MP röstade emot. V, som bara har en insynsplats utan rösträtt, gjorde en protokollsanteckning att de var emot beslutet. Jordens Vänner Helsingborg hade innan skickat en vädjan till de partier, som sagt sig vara för folkomröstning, att rösta nej eller åtminstone skjuta upp beslutet tills man vet om det blir någon folkomröstning eller inte och om det blir folkomröstning skjuta upp beslutet tills efter folkomröstningen. Denna vädjan skickades till S, V och MP, men även till SD, som sagt att de är för folkomröstning, om vi hade fått ihop tillräckligt med namn. Då hade ingenting framkommit om hur det går med räkningen av namnen.
Det fanns många skäl att överklaga. Exploateringen vållar påtaglig skada för riksintressena naturformationen Landborgen (naturmiljö) och lämningarna efter högstaden (kulturmiljö). Det strider mot detaljplanen, som skyddar parken och bara tillåter mindre byggnader ”exempelvis sommarens glasskiosk”. Det är inte förenligt med intentionerna i landskapskonventionen och de nationella målen för kulturmiljöarbetet. Kulturförvaltningen i Helsingborg hade avstyrkt rivningslovet och utöver en del av ovanstående även pekat på att förändrade grundvattennivåer kan påverka kulturlager negativt. Jordens Vänner och Naturskyddsföreningen överklagar till Länsstyrelsen 2018-01-02. En privatperson, som bor i närmaste hus överklagade också.
Länsstyrelsen beslutar 2018-02-20 att avvisa alla tre överklaganden. Länsstyrelsen granskar inte våra skäl, utan hävdar att ingen av oss har rätt att överklaga. Detta beslut får vi dock överklaga till Mark- och Miljödomstolen. Jordens Vänner överklagar 14/3, inom tre veckor efter att vi fick del av Länsstyrelsens beslut, till Mark- och miljödomstolen. Även Naturskyddsföreningen överklagar till Mark- och miljödomstolen. Jordens Vänner påpekar det absurda, att kommunen tagit ett beslut om rivningslov i strid med detaljplanen och att Länsstyrelsen säger att miljöorganisationer har rätt att överklaga beslut om detaljplaneändring, men inte bygg- och rivningslov. Lagen säger att den som berörs får överklaga men inte vilka som berörs. Det blir en tolkningsfråga. Länsstyrelsen hänvisade till ett prejudikat från 1993, men sedan dess har Sverige ratificerat Den europeiska landskapskonventionen (2011) och Århuskonventionen (2005), som har starka direktiv om att främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet.
Mark- och miljödomstolen skriver ”finns i och för sig en på Århuskonventionen grundad förpliktelse att säkerställa att allmänheten (föreningarna) i enlighet med nationell rätt har tillgång till effektiva rättsmedel för prövning av beslut som rör denna typ av frågor”. Trots detta avslutar Mark- och miljödomstolen med ”inte anses nödvändigt att anse föreningarna berättigade att överklaga” och avvisar våra överklaganden. Detta beslut kan i sin tur överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, men där måste man först begära prövningstillstånd. Jordens Vänner begärde prövningstillstånd och överklagade till Mark- och miljööverdomstolen. Bl.a. påpekade vi att Mark- och miljödomstolen hänvisade till två nyare rättsfall, varav det ena inte hade några likheter med vårt fall och det andra (HFD 2014 ref. 8) talar till vår fördel. Det gäller en miljöorganisations rätt att överklaga och det gäller en miljöfråga av riksintresse för naturvården. Miljöorganisationen fick rätt denna gång. Trots detta avslår Mark- och miljööverdomstolen vår begäran om prövningstillstånd utan att på något sätt förklara varför vi hade fel i ovanstående resonemang.
Jag kallar det rättsröta. Däremot är det tydligt att kommunen inte var säkra på att få rätt. De sköt nämligen upp rivningen av Rosenträdgården. Nu kunde stadsbyggnadsförvaltningen inte flytta träden förrän nästa gång träden går in i vintervila, det vill säga ett bra tag efter nästa kommunalval. Med överklagandet hade vi vunnit en avgörande tidsfrist.

Fladdermusfrågan.
Förekomst av fladdermöss hade stoppat en vindkraftspark vid Rosendal. Skulle något liknande kunna ske här? Vi hade tittat i tunnlarna under Rosenträdgården 31/1 och såg inga fladdermöss, men såg också små decimeterstora, flera meter långa sidogångar, där man inte kunde utesluta att det skulle kunna finnas fladdermöss. Kommunen tittade några dagar efter in i tunnlarna under Rosenträdgården och såg inga fladdermöss. Vi påpekade med hjälp av en fladdermuskännare att det krävs speciella instrument för att avlyssna ultraljud under en längre tid för att avgöra om det finns fladdermöss eller inte. Kommunen vägrade undersöka mer och Naturprövningsenheten vid Länsstyrelsen ville eller vågade inte agera i förväg. Några månader senare lät kommunen ett företag mäta ultraljud i Rosenträdgården, men inte i tunnlarna under ett par nätter i maj. Man fann då att det fanns fladdermöss i parken. Man trodde inte det fanns boplatser för fladdermöss, så det undersökte man inte. Kommunen fann därmed inget hinder för att bygga Landborgsgaraget. Att fladdermöss är fridlysta struntade man i.

Överklagande av underkännande av namninsamlingen.
En knapp vecka efter Stadsbyggnadsnämndens beslut om rivningslov för Rosenträdgården meddelade kommunen resultatet av namninsamlingen. Den 13 december 2017 tar kommunstyrelsens ordförande ett beslut på delegation att inte fortsätta räkningen av namnen, eftersom ”initiativet till folkomröstning inte uppfyller de formella kraven i 5 kap. 23 § kommunallagen.” Kommunen hade inte granskat alla 11487 namnen utan endast 8021. Kommunen hade då funnit 751 fel. Drar man bort de felaktiga från totalsumman når vi inte upp till 10800 namn som krävs för att utgöra 10 % av de röstberättigade.
Jordens Vänner begärde ut kopior av en del av listorna och granskade dessa. Vi skaffade oss tillgång till den hemsida på nätet där samtliga personnummer, namn och adress på folkbokförda i Sverige finns. Det var nu tydligt att kommunen bland de underkända namnen räknade med en del sådana med adress i annan kommun. Dessa hade Jordens Vänner aldrig räknat in i de 11487 namnen. Vi fann också andra fel och skrev ett utförligt överklagande till Förvaltningsrätten 3/1 2018. Detta förstnämnda fel var dock så uppenbart, att kommunstyrelsen 2019-01-10 upphävde delegationsbeslutet och beslöt att alla namnen skulle granskas. Det uppfattades som en seger för oss, men i protokollet skrev man: ”Därför föreslår ordföranden, trots att genomförda kontroller visar att antalet som står bakom initiativet inte uppgår till minst tio procent av kommunens röstberättigade, att staden ska kontrollera resterande namnunderskrifter för att skapa ytterligare tydlighet.” Det var helt uppenbart att kommunstyrelsens ordförande inte var ute efter någon korrekt granskning, men vi hade fått ytterligare lite tidsfrist.
I delegationsbeslutet fanns en felskrivning i protokollet. Det stod: ”Datum för anmälan i kommunstyrelsen 10 januari 2017”. Det skulle naturligtvis vara 10 januari 2018. Kommunens tjänsteman, en jurist får skriva fel, men en medborgare som skriver på namnlista för folkomröstning får inte skriva en siffra fel i personnumret, ty i så fall underkänns medborgarens underskrift.
I februari hade kommunen räknat färdigt och underkände namninsamlingen och skrev det i ett yttrande till Förvaltningsrätten. Jordens Vänner skickade 13 mars ett yttrande över kommunstyrelsens yttrande över vårt tidigare överklagande. Vi fick fram ett nytt urval med kopior av namnlistor.
Kommunen lät en person granska om personerna var röstberättigade i Helsingborg vid tidpunkten för inlämning av namninsamlingen. Hon hade fått i uppgift att endast granska utifrån personnumret. Därefter hade handläggande kommunjurist och hennes chef, också kommunjurist granskat och underkänt de som saknat namnförtydligande eller datum.
Jordens Vänners granskning fann, att en del namn underkänts på korrekta grunder (några som bodde i annan kommun hade felaktigt uppgivit en adress i Helsingborg), medan andra namn underkänts på felaktiga grunder. Ingen, varken vi eller kommunen vet om vi hade tillräckligt med namn eller inte. Men vi vet att en del underkändes på felaktiga grunder. Ett flertal underkändes för att de skrivit någon eller några siffror i personnumret otydligt. Kommunen hävdade att de inte kunde gissa personnummer. Det begärde vi aldrig heller. Om de hade låtit tjänstemannen söka även på namn och adress hade en hel del som skrivit namn och adress läsligt men någon siffra i personnumret otydligt befunnits vara godkända, hur många är det ingen som vet. Det fanns också en del andra konstigheter. En kvinna hade skrivit en extra 1:a i personnumret, men också ett extra g i gatuadressen, alltså felstavning, en slags skrivstamning både av ett g och en 1:a. En person hade skrivit sitt födelsedatum med datum, streck, månad, streck, år, följt av de fyra sista siffrorna i personnumret i stället för år, månad, datum utan streck emellan, som är det vanliga. Den personen underkändes. Dessutom var det några som skrivit en eller ett par siffror fel. Om en stadsjurist två gånger får skriva en siffra fel i protokoll, utan att protokollen ogiltigförklaras, borde medborgare få skriva en siffra fel utan att underkännas. Vi kunde enkelt identifiera personen som boende i Helsingborg och se vilken siffra som var fel.
När det gäller de två kommunjuristernas granskning, kunde vi konstatera att de flesta underkänts på formalistiska grunder som vi menar är fel. En del hade underkänts för att de inte skrivit datum. De underkändes trots att datum fanns både på raden ovanför och under. Därför var det uppenbart att de skrivit på inom rätt tid.
Större delen av de som var röstberättigade i Helsingborg, men underkändes av juristerna, blev underkända för att de inte skrivit namnförtydligande. De allra flesta av dem hade skrivit namnteckningen så tydligt att det inte var något problem att läsa namnet. Är man paragrafryttare, som stadsjuristerna, kommunstyrelsens ordförande och journalister på Helsingborgs Dagblad, säger man att det står i lagen att det ska finnas datum och namnförtydligande och att de därför ska underkännas. Om man däremot läser lagens förarbeten, något som jurister annars brukar titta på då de ska tolka lagar, så finner man att namnförtydligande är till för att säkert kunna identifiera personen, vilket inte var något problem. Många personer sade att det syns väl vad det står så jag behöver väl inte skriva namnförtydligande. Vi kunde inte drömma om att man underkändes på sådana grunder. Till saken hör att vi hade försökt kontakta en kommunjurist i samband med startandet av namninsamlingen, men vi fick besked att vi inte var behöriga att kontakta kommunjurister. Vi hade några frågor om tolkningen av lagen om folkomröstning, men det fick vi inga svar på.  En person blev underkänd för att hon skrev citationstecken i de två rutorna för gatuadress resp. postnummer och ort, eftersom hon bor på samma adress som personen ovanför. Juristerna sade att de godkänner sådant, men denna gång gjorde de inte det. Denna strykning var helt fel.
Vi anser som framgått ovan att vi hade goda skäl för vårt överklagande av kommunens beslut att underkänna namninsamlingen. Detta överklagande avgjordes inte av Förvaltningsrätten förrän efter budgetbeslutet i november 2018, då Landborgsgaraget stoppades. Därför överklagade vi inte avslaget till nästa instans, vilket vi nästan alltid gör annars.

 Skandalen som inte blev skandal med grundvattenfrågan
2017-11-02 kunde man i Helsingborgs Dagblad läsa: ”Från landborgen rinner vattnet ned över Stortorget och det tycks aldrig ta slut.” Orsaken var en liten provborrning 70 meter därifrån, som fick vattnet att flöda. Provborrningen var ett led i bedömningen om kommunen skulle söka tillstånd för vattenverksamhet, för avledning av grundvatten hos Mark- och miljödomstolen eller inte med anledning av Landborgsgarageprojektet. Jag begärde med början 2018-02-01 några gånger att få del av rapporter om grundvattenfrågan. Jag fick den först 2018-03-08 samtidigt som kommunen informerar massmedia att vattendom inte behövs. Det visar sig att rapporten ”PM Hydrologi. Hydrologiska förutsättningar och påverkan vid grundvattensänkning – Landborgsgaraget” är gjord av Tyréns och daterad 2017-12-21. Om rapporten var klar då och inskickad till kommunen från en av kommunen anlitad utomstående konsult, var det en offentlig handling redan då. Kommunen har alltså vägrat lämna ut offentlig handling. Senare framkom att beslutet att inte söka tillstånd hos Mark- och miljödomstolen för vattenverksamhet med anledning av projektet att bygga Landborgsgaraget togs redan 2018-02-14, alltså tre veckor innan det offentliggjordes. Därmed var det troligen för sent att överklaga det beslutet. Det tyder på att man velat dölja något.
Vad gäller den rapport, daterad 2017-12-21, som släpptes 2018-03-08 innehåller den för en lekman svårgenomträngliga hydrologiska facktermer. Det finns dock en hel del man kan läsa i den, som skapar en del oro. Det står bl.a. att grundvattennivåerna kan variera påtagligt på korta avstånd och vidare att hydrogeologin i området är komplex och svårförutsägbar.  En provborrning orsakade ett stort läckage 70 meter därifrån. I rapporten står det: ”Ett förhållandevis litet ingrepp som denna undersökningsborrning kan alltså få påtagliga och svårförutsägbara effekter. Vid jämförelse med händelseutvecklingen i samband med borrningen, torde ett så stort ingrepp som anläggandet av Landborgsgaraget kunna medföra än mer omfattande påverkan.” (sid. 27 i rapporten). Vi vill jämföra med skandalen vid bygget av Hallandsåstunneln. Vi säger inte att det var risk för samma sak som Rhoca-Gil-skandalen, men då inträffade sådant som man inte hade räknat med. Vi var oroliga för att det skulle ha kunnat inträffa mycket allvarliga problem, som vi nu inte kan förutsäga. Trots att rapporten skrev om osäkerheter, drog rapporten slutsatsen att risken för skada bedömdes som liten. Att bedöma sannolikheter är svårt. Vi minns Tage Danielssons utmärkta sannolikhetsmonolog. Vi vill också påminna om att det för ca 25 år sedan inträffade ett ras i Landborgen på grund av ett bygge nära Landborgen vid Vikingstrand. De styrande hade varnats innan, men de nonchalerade riskerna.
Det väsentliga var att man inte kunde utesluta att allvarliga skador skulle kunna inträffa. Enligt Miljöbalkens 11 kap. 12 § gäller: ”Tillstånd enligt denna balk … behövs inte, om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena.” Vi tycker inte alls det var uppenbart. Om verksamhetsutövaren inte söker tillstånd hos Mark- och miljödomstolen är det verksamhetsutövaren, som tvingas betala skadestånd, om skada inträffar, men vi antar att de som tog beslutet skulle ha vältrat över kostnaden på oss skattebetalare, om det gått galet. Det förefaller som om de som tog beslutet, gjorde det dels för att spara tid och dels för att de inte ville ta risken att kunna få nej av Mark- och miljödomstolen. Om det skulle gå galet, skulle de knappast själva behöva stå för kostnaden. Vi tre från Jordens Vänner, som då granskade rapporten har alla olika ingenjörsutbildningar och en är ingenjör inom väg och vatten. 2018-04-13 informerade vi grävande journalister, men massmedia publicerade inget om denna skandal. 
Vi anser att detta grundlagsbrott är allvarligare än den Toblerone-affär, som fällde Mona Sahlin för länge sedan. Om massmedia hade varit lika ihärdiga som då de fällde Mona Sahlin eller Håkan Juholt, borde denna skandal ha kunnat pressa kommunstyrelsens ordförande och stadsbyggnadsnämndens ordförande att avgå och kommunvalet 2018 hade troligen fått en annan utgång. Varför massmedia skyddade de styrande, vet vi inte.

Försök att påverka valet.
Utifrån tidigare erfarenheter av att överklaga insåg vi att trots att vi har rätt brukar vi inte få rätt. Däremot var det självklart att överklaga, dels för att visa andra då och i framtiden, att kommunen fattat felaktiga beslut och dels för att vi inte helt kunde utesluta att vi för en gångs skulle kunna få rätt.
Det var nödvändigt att fundera på andra sätt att stoppa Landborgsgaraget. På medlemsmötet 29/1 beslöt vi att om vi inte får någon folkomröstning, ska vi försöka påverka frågan i kommunalvalet september 2018. Det gällde att uppmana folk att rösta på något av de partier, som var mot Landborgsgaraget för att försöka stoppa Landborgsgaraget genom kommunalvalet.
I april 2018 började vi dela ut ett flygblad med rubriken ”Är det försent att stoppa Landborgsgaraget?”, dubbelsidigt A5-blad. Flygbladet sammanfattade mycket kort de viktigaste argumenten mot Landborgsgaraget, redogjorde för vilka partier som tagit ställning för respektive mot Landborgsgaraget, uppmanade att i kommunalvalet rösta på något av de partier, som är mot Landborgsgaraget. Jordens Vänner Helsingborg uppmanade också folk om ekonomiskt stöd i kampen mot Landborgsgaraget. Eftersom föreningen inte har något eget bankgiro eller plusgiro kunde man skicka pengar till riksorganisationen Jordens Vänners plusgiro- eller swish-konto och skriva ”Mot Landborgsgaraget”. Vi tryckte och spred 12800 sådana flygblad. Därigenom fick vi in ca 17000 kr.
Trots att frågan om Landborgsgaraget/Landborgskopplingen blivit betydligt mer känd bland helsingborgarna genom 2017 års namninsamling och debatt, fanns det fortfarande en hel del väljare som inte visste mycket om saken. Framförallt var det en hel del uppgifter som inte blivit allmänt kända genom att massmedia tidvis lagt locket på. Vi ville därför kunna sprida ett utförligare material för att belysa de olika nackdelar Landborgsgaraget har, bemöta olika argument, avslöja nedtystade skandaler, förklara hur vi ville lösa olika problem samt tydligt redogöra för de olika partiernas ställningstaganden. Resultatet blev en 20-sidig A4-tidning med namnet ”Stoppa Landborgsgaraget”, som vi genom insamlingen fick råd att trycka i 7000 exemplar.Innehållet i tidningen hade följande rubriker: ”Fakta om Landborgsgaraget/Landborgskopplingen?”, ”Varför vill förespråkarna bygga projektet?”, ”Hur stort är egentligen behovet av parkeringsplatser?”, ”Cykelperspektiv”, ”Kostnaderna för projektet”, ”Vad skulle pengarna kunna användas till i stället?”, ”Skolbarnens och förskolebarnens närmiljö”, ”Rosenträdgården, växt- och djurliv, kulturhistoria”, ”Fladdermusfrågan”, ”Överklaganden av rivningen av Rosenträdgården”, ”Grundvattenfrågan, en skandal”, ”Ta klimatfrågan på allvar”, ”En klimatsmart alternativ trafik, som vi föreslagit”, Namninsamlingen, underkännandet och överklaganden”, ”Massmedias behandling av striden om Landborgsgaraget”, ”De politiska partiernas agerande. Rösta i kommunalvalet!”, och ”Vilka är vi, Jordens Vänner Helsingborg”.
Veckorna före valet ordnade Jordens Vänner 45 torgmöten med cykelkärra med ett stort plakat med texten ”Stoppa Landborgsgaraget genom kommunalvalet”, med en liten högtalare, där vi fick använda den, och delade ut vår 20-sidiga A4-tidning eller flygblad och pratade med folk. Vi cyklade runt på många olika ställen i centrum och på andra ställen runt om i kommunen.  Vi pratade med så många vi kunde. Vi åkte tillSofierofredagen 24/8med cykelkärran och plakat för att synas och dela ut material. Vi blev dock bortkörda,eftersom arrangören, ett kommunalt bolag, ansökt och fått tillstånd inte bara där arrangemanget ägde rum inne på Sofiero, utan de hade kallat en kilometer gata, cykelbana och trottoar för evenemangsområde, trots att inget arrangemang pågick där.
Vi var endast några få medlemmar i Jordens Vänner, som stod för dessa torgmöten, men en del sympatisörer bad att få flygblad och/eller den 20-sidiga A4-tidningen för utdelning i brevlådor. Budskapet spreds naturligtvis också via e-post och hemsida.

De politiska partiernas inställning
Från första beslutet i juni 2016 och till och med valet hade hela tiden tre partier S, MP och V agerat emot Landborgsgaraget/Landborgskopplingen och fem partier M, L, KD, C och SD agerat för Landborgsgaraget/Landborgskopplingen. När det stod klart att det inte skulle bli någon folkomröstning som följd av namninsamlingen motionerade V och MP om att ändå ordna en folkomröstning om saken. Då argumenterade inte bara S, MP och V mot Landborgsgaraget och röstade för folkomröstning utan även en ledamot som tidigare varit med i L men hoppat av, bytt åsikt och gick till val för ett nytt parti Futurum Sverige. Dessutom var två partier, som inte satt i kommunfullmäktige, mot Landborgsgaraget, nämligen Feministiskt initiativ och Trygghetspartiet.

Massmedias behandling av Landborgsgaragefrågan i valrörelsen.
Under våren 2018 var det locket på. Inget av våra pressmeddelanden ledde till publicering. Inte ens skandalen kring grundvattenfrågan och grundlagsbrottet skrev massmedia något om. Däremot avslöjades i mars att cykelramperna i Landborgskopplingen inte fungerar, eftersom de blir för branta, och därför ströks de ur planeringen. Den 16/7 skrev HD äntligen något utifrån vårt pressmeddelande, att vi tycker det är en rättsskandal att Mark- och miljööverdomstolen inte beviljar prövningstillstånd.
I slutet på juli kom äntligen en liten vändning. 28/7 publicerade Helsingborgs Dagblad (HD) en artikel med rubriken: ”Lika många för som emot omstritt bygge”, men HD hade lika gärna kunnat slå upp en rubrik om att nejsidan leder med 5 procentenheter (42 % mot 37 % för). Den 29/7 hade HD äntligen en artikel med rubriken ”Valet avgör om garage byggs”. Att vi inte fick stå på trottoaren på andra sidan gatan utanför Sofiero uppmärksammades av HD 27/8, men inte när vi senare kunde avslöja att arrangören felaktigt kallat en kilometer gata, cykelbana och trottoar för evenemangsområde.
Sista månaden före valet var debatten på insändarsidan inför valet starkt begränsad. Endast tre korta insändare mot Landborgsgaraget togs in utöver att en längre insändare om annat i förbifarten framförde lite kritik mot Landborgsgaraget. Den 1/8 fick Christel Kvant, vice ordförande i Naturskyddsföreningen i Helsingborg in en bra, lång insändare om klimatet ”Vi vet alla vad som behövs för att vända den destruktiva utvecklingen” och som avslutade med kritik mot Landborgsgaraget. Annars var det ont om insändare om valet under sommaren 2018, trots att det var valår. Under juni och juli togs inga insändare mot Landborgsgaraget in. Under sommaren och sista månaden före valet stoppades fyra insändare från Stig Broqvist: ”Oroväckande opinionsundersökning” (inskickad 1/6), ”Varför inte gratis bussar” (inskickad 19/6), ”Landborgsgaraget Helsingborgs klimatfråga” (inskickad 22/8) och ”Antidemokratisk maktelit” (inskickad 30/8).
Två dagar före valet, det vill säga 7/9, hade HD en stort uppslagen artikel på 1½ sida med rubriken ”Byggena som är valets stora stridsfrågor” om äventyrsbad, bostäder i Östra Ramlösa, Landborgsgaraget och bostäder på Mejeritomten. I tydlig grafik visades vilka partier som sade ja, nej eller nja till respektive byggprojekt. I listan över partier, som sade nej till Landborgsgaraget utelämnades Vänsterpartiet. Visserligen infördes dagen därpå en liten rättelse i en liten notis på en spalt mindre än 4 cm, som troligen inte så många lade märke till, 

Valresultatet en besvikelse.
Valresultatet i kommunalvalet 2018 framgår av nedanstående:
totalt 65 mandat i kommunfullmäktige

Partier som var för Landborgsgaraget:
Siffror inom parentes innan valet
Moderaterna: 18 (19)     
Liberalerna: 3 (4)       
Kristdemokraterna: 3 (2)        
Centerpartiet: 3 (2)
Sverigedemokraterna:13 (10)  
Summa: 40 (37)

Partier som var mot Landborgsgaraget:
Socialdemokraterna: 19 (19)
Miljöpartiet: 3 (6)
Vänsterpartiet: 3 (3)
Summa: 25 (28)    

(Futurum Sverige, Feministiskt initiativ, Trygghetspartiet kom ej in.)
De partier, som var mot Landborgsgaraget hade alltså minskat. Det var en stor besvikelse. Vi hade misslyckats.

Vårt agerande efter valet.
Den 8/10 kom nyheten: Redan innan ”spaden satts i jorden” har Landborgsgarageprojektet fördyrats från 400 till 500 miljoner kr.
Den 9 oktober kom rapporten från IPCC, FN:s klimatpanel. Den sade att det krävs drastiska förändringar. Det går inte att fortsätta som nu, om man ska klara klimatet. Vi skrev till en handläggande tjänsteman, att en klimat- och energiplan för Helsingborg, som tar IPCC:s rapport på allvar måste se till att man inte bygger stora infrastrukturprojekt som bidrar till att förvärra klimatproblemen. Därför borde tjänstemän på miljöområdet påpeka att det nu blivit ohållbart med Landborgsgaraget. Vi fick inget annat svar än en bekräftelse på att brevet kommit fram.
Vi i Jordens Vänner Helsingborg skrev då till Naturvårdsverket och frågade om deras syn på saken. Naturvårdsverket svarade att Naturvårdsverket inte yttrar sig i de specifika ärendena Landborgsgaraget eller Helsingborgs klimat- och energiplan. Generellt sett sade de att för att nå nationella och internationella mål på klimatområdet krävs kraftfulla åtgärder och en omställning av samhället. Det kräver mod hos beslutsfattare på olika nivåer och det kan innebära att tidigare tagna beslut behöver omprövas i ljuset av ny kunskap. De framhöll vidare att det krävs ett transporteffektivare samhälle, där trafikarbetet med personbil, lastbil och flyg minskar.
Eftersom dessa generella ståndpunkter går helt i linje med det vi brukar framhålla, skickade vi 16/11 detta till alla politiker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, stadsbyggnadsnämnd och miljönämnd i Helsingborg. Vi återgav i brevet till politikerna också följande uppgifter hämtade från Helsingborgs Dagblad 2018-10-26: När motorvägen E6 stängdes av för en broflyttning vid Alnarp/Åkarp satte Skånetrafiken in extra tågkapacitet. Därvid reste 3500 fler kollektivt per dag under avstängningen. Detta är ett tydligt exempel på att samtidig begränsning av biltrafiken och förbättring av kollektivtrafiken kan medföra en överföring av trafik från bil till tåg. Vi påpekade också att Naturvårdsverket i en klimatrapport från november 2017 skrev: ”Inte minst är det av största vikt att investeringar i transportinfrastruktur som motverkar klimatmålen inte genomförs.” och angav källan: ”Med de nya svenska klimatmålen i sikte – Gapanalys samt strategier och förutsättningar för att nå etappmålen 2030 med utblick mot 2045 – Naturvårdsverket, rapport 6795, november 2017. – Sid. 13 under rubriken: ’Målstyrd infrastrukturplanering’.”
Vi avslutade brevet: ”Vi hävdar att den enda rimliga slutsatsen av Naturvårdsverkets generella påpekanden och övriga citat från Naturvårdsverket är, att det är nödvändigt för klimatets skull att tänka om, att vidta kraftfulla åtgärder, bl.a. är det nödvändigt att slopa planerna på att bygga Landborgsgaraget, det som officiellt kallas Landborgskopplingen. Ett Landborgsgarage skulle bl.a. liksom andra infrastrukturutbyggnader för biltrafik bidra till inducerad trafik, genom att dra till sig ökad biltrafik från olika ytterområden inom och utom Helsingborg in i garaget, och därmed motverka klimatmålen.”
Vi insåg naturligtvis att sannolikheten att M, L, KD, C eller SD skulle ändra sig var mycket liten, men vi måste göra vad vi kunde. Om de inte ändrar sig, skulle åtminstone framtidens historiker kunna se att det fanns de som varnade för konsekvenserna, och beslutsfattarna ska inte kunna vila med gott samvete.

Vid budgetmötet i november 2018
Vid budgetmötet den 22 november kom frågan om att anslå 500 miljoner kr till Landborgsgaraget upp. Det blev en lång och het debatt. Vi var några från Jordens Vänner som satt på läktaren och lyssnade. Ganska tidigt meddelade SD att de ändrat sig på grund av att kostnaderna ökat från 400 miljoner kr till 500 miljoner kr och kommer att rösta nej till Landborgsgaraget. De fyra allianspartierna M, L, KD och C blev mycket arga. S, V och MP argumenterade kraftfullt mot Landborgsgaraget. Omröstningen slutade 38 nej och 27 ja och därmed var Landborgsgaraget stoppat för denna mandatperiod.
Redan innan det formella beslutet var klart, men sedan SD meddelat sitt ställningstagande, kom HD och SVT-Helsingborg fram, fotade, filmade och intervjuade bröderna Broqvist, Sven och Stig, från Jordens Vänner. SVT-Helsingborg ville bara intervjua Stig Broqvist. Vi var naturligtvis mycket glada.

Varför svängde SD till slut?
Officiellt sade SD att man ändrade sig på grund av prisökningen från 400 miljoner kr till 500 miljoner kr. Är det hela sanningen? Vi tror inte det. Av alla de människor, som vi träffade på gator och torg och som var mot Landborgsgaraget, var en del uppenbarligen sympatisörer till SD. Jag, Stig Broqvist, minns särskilt en person som var klart mot Landborgsgaraget. Jag sade till honom, att om du vill stoppa Landborgsgaraget, kan du inte rösta på SD, åtminstone inte i kommunalvalet. Han svarade att han skulle prata med SD:s kommunalråd. Efter segern i kommunfullmäktige träffade jag honom igen, och han sade att han lyckades. Han är inte den enda SD-sympatisören som har sagt eller åtminstone antytt att de har utövat påtryckning på SD:s ledning i Helsingborg.
Sannolikt är det så att påtryckningarna i Landborgsgaragefrågan från SD:s gräsrötter på SD:s ledning i Helsingborg var starka. Det är därför ganska troligt att SD:s ledning blev lättad, när uppgifterna om att kostnaderna för Landborgsgaraget ökat från 400 miljoner kr till 500 miljoner kr. Då kunde SD skylla på kostnadsökningen, när man ändrar uppfattning utan att helt förlora ansiktet inför allianspartierna.

Folks reaktioner efter segern.
Vi fick några e-postmeddelande från personer som gratulerade till segern eller tackade för vår kamp. Under ett par månader kunde vi inte röra oss på stan på gator och torg, på kollektivtrafik eller i affärer utan att någon eller några gratulerade eller tackade för vår kamp. Det händer ibland många månader efter segern, att vi möts av dessa uppskattningar. 

Stig Broqvist

Tillbaka till toppen

Gå till Startsidan