Folkbildningsstaden Helsingborg

Folkbildning

Folkbildning har alltid varit en grundpelare i bygget av det moderna Sverige.
Redan på 1800-talet insåg man vikten av folkbildningen.
Då startade folkhögskolorna, biblioteken, föreläsarföreningarna och bildningscirklar.
De olika bildningsrörelserna växte fram parallellt med, och i samarbete med, andra folkrörelser.

Vad är ett land?

Ett land är inte bara en geografisk yta som har utstakade gränser.
Ett land definieras också av språk, kultur, historia och den utveckling man har gemensam.

Samhörighet med landet

För att man ska känna sig hemma och känna samhörighet är det därför viktigt att man känner till den historia och den kultur som definierar landet, folket eller staden.
Men ett lands historia är så mycket mer än vilka kungar som regerat eller vilka krig som utkämpats.
Än viktigare är de olika tidsepoker som varit och hur folket gemensamt tog sig ann de vedermödor, och glädjeämnen, man då upplevde och hur man tillsammans byggde landet till vad det är idag.
Viktigt för ett land, en stad, en befolkning är att de känner gemenskap med varandra.
För att känna gemenskap måste man också känna till den historia och den kultur som finns i det land man bor och växer upp i.

Förslag

Jag föreslår att Helsingborg arbetar för att bli ”Folkbildningens stad” för att på så sätt få medborgarna att känna till den historia och den kultur som definierar kungariket Sverige.
Men också den historia som staden Helsingborg bär på och på det som stadens invånare, genom hårt arbete, bidragit med för att göra staden till vad den är idag.
Kanske särskilt viktigt är det att insikten om ett lands och en stads historia blir känd av människor som flyttar hit från andra områden eller länder.
Hur ska vi få nya svenskar att känna sig hemma om de inte har någon förståelse om vad Sverige är, vår historia, och vad som byggt landet.
Men kunskap kommer inte enbart från böcker. Helsingborg kan bidra till folkbildningen genom att runt om i vår stad visa på den historia som byggt Sverige och Helsingborg.

Utformningen

Man kan genom permanenta, fasta, informationsplatser / tavlor / utställningar visa på olika delar av vår historia. Man kan t.ex. göra gång- och cykeltunnlar till delar av en gemensam information om landets, stadens och medborgarnas historia.
Man kan lägga informationsplattor i trottoarer, gångbanor och på offentliga byggnader.
Det skulle då innebära att närhelst vi rör oss i vår vackra stad får vi samtidigt lära oss om vår historia och vår kultur.
Platser som är estetiskt utformade löper också mindre riska att utsättas för klotter eller vandalisering.

Offentligt historieberättande

Offentlig historieberättelse om staden, landet och folket på en mängd olika platser i staden skulle också kunna väcka besökares nyfikenhet och göra att man inte bara skulle var intresserad av att besöka Kärnan, Sofiero, Fredriksdals trädgårdar och andra vanliga turistmål. Det skulle kunna innebära att man kan finna ett intresse i att vandra runt i vår stad för att stilla sin nyfikenhet om vilka andra delar av vår historia som finns att läsa i nästa gångtunnel, nästa plats, man kan komma till.
Delar i vår historieberättelse kan finnas på många ställen och genom många uttryck. Det kan vara genom ristningar på stenar vi passerar på vår promenad. Det kan vara genom plaketter på byggnader eller kanske t.o.m. genom hela fasadmålningar.
Det behöver inte heller vara begränsat till offentliga byggnader eller installationer. Det kan med fördel även inkorporera privata fastighetsägare och företag.

Praktisk nytta

Man hör ofta talas om att man vill ”sätta Helsingborg på kartan”. Det skulle kunna vara ett utmärkt sätt att göra detta genom att Helsingborg utmärker sig som en levande historieberättelse om landet, staden och befolkningen.
Skolor skulle kunna hålla vissa delar av historieundervisningen genom ”tipsrundor” där eleverna ska leta fram olika skeenden som symboliserar vilka vi är. Bra mycket roligare än att sitta i ett rum med näsan i en historiebok.
Man skulle kunna genomföra stadsvandringar där man genom olika teman besöker olika platser för att lära sig mer om oss själva.
Vad kan vara mer effektiv folkbildning än att i det offentliga rummet ständigt stöta på berättelser om oss själva och våra förfäders gärningar?

Digitalt sammanhang

För att informationen inte ska vara begränsad till en kort förklaring om vad bilden vill berätta kan man lämpligen infoga en QR-kod och länkadress till en webbsida som mer utförligt berättar om den historia som vill beskrivas genom bilden. Denna bör kunna läsas på olika språk och för den som inte vill läsa en berättelse kan det finnas en högtalarikon att trycka på för att i stället få berättelsen uppläst som en ljudbok.

Tidsaspekt för genomförande

Ett stort arbete? Visst. Men någonstans ska man börja. Någon gång startar en resa. Det viktiga är att man har ett syfte och ett mål med det arbete man påbörjar. När kommer arbetet att kunna slutföras? Kanske aldrig. Det kan hela tiden komma till berättelser som är av värde att informera om.
En start på projektet kan vara att varje gång man ska förnya utseendet i en gångtunnel så lägger man till en pusselbit av historien. När man bygger nya bostadsområden ska det också vara naturligt att bygga in bitar av historien. När man gör nya trottoarer eller gångbanor så lägger man till ytterligare bitar av berättelsen. Relativt snart har man en berättelse som hänger samman och som man kan ta del av. En bit i taget.

Kunskapsspridning över generationer

De barn och ungdomar som ser och läser dessa bitar av berättelsen kommer att lära sig vår historia utan att de ens tänker på det. Jag är också övertygad om att den kunskapen sitter bättre och längre än om de läst det i en bok.