Välj språk. Choose language
Svenska Engelska (ska göras till klickbara)

Välkommen till berättelsen om Öresundskrafts historia.
Här kan du välja om du vill ha en kortare redogörelse av de viktigaste händelserna eller om du vill ha en mer detaljerad historiebeskrivning.
Sammanfattad historia
Fullständig historia

Historisk sammanfattning

Du kan välja om du själv vill läsa vad som finns beskrivet eller om du vill lyssna till berättelsen.
Vill du lyssna klickar du bara på symbolen för högtalaren så startar berättelsen

1859. Den 23 december tändes gnistan till Öresundskraft, bildligt talat. Då lyste för första gången bolagets gatubelysning upp gatorna i Helsingborg.
Då öppnades Helsingborgs nya gasverk vid centrala Gasverksgatan som framställde och levererade gas till Helsingborgs innerstad.

 1883 fick gasen konkurrens från den tidens nya modefluga. Elektriciteten. För 10 öre kunde nyfikna beskåda en 1,5 volts koltrådslampa under träden i Brunnsparken. Elektricitet var på långsamt intåg med politikernas styrande hand över sig.

1891 blev dock en milstolpe för elektricitetens intåg. Den 8 december togs nämligen Helsingborgs Elektricitetsverk i drift, om än i mycket blygsam skala. 14 abonnenter hade sammanlagt 222 glödlampor och åtta båglampor i drift med hjälp av den tidens nyaste modernitet – elektricitet. Men billigt var det knappast. 1891 kostade en kWh 60 öre!, motsvarande nästan 32 kronor för en kWh av dagens värde.

 1909 var det dags att bygga ännu ett elverk med tre dieselgeneratorer på Olympia.
Olympiaverket reducerades till ett reservkraftverk redan efter ett par år.
 
1935 fanns 1352 elektriska apparater i Helsingborg. En enda kund hade elektrisk diskmaskin!
 
1964. På påskafton kom nästa milstolpe för energibolaget. Fjärrvärmen gjorde sin entré. Värmeverket producerade och spred efterlängtad värme genom sitt slingrande nät av vattenledningar. En källa till värme som var ekonomisk och pålitlig.

1964 var också året då gasen skakade om hela Helsingborg. Lördagen den 11 april exploderade stadens helt nybyggda spaltgasverk. Den gamla anläggningen hade dock inte avvecklats helt varför gasproduktionen kunde återstarta utan driftavbrott hos kunderna. Efter reparation kunde det nya gasverket tas i drift igen i oktober samma år.

1979 gav fullmäktige klartecken för ett kraftvärmeverk i Västhamnen. Olja skulle driva verket men stigande oljepriser satte stopp och det mer omdebatterade bränslet kol fick göra jobbet.

1985 gjorde nästa energislag sitt intåg i staden när naturgas började levereras till Helsingborgarna. Samtidigt lades produktionen från det gamla gasverket ner efter att ha varit i drift i 126 år.
  
2000. Vid årsskiftet blev Öresundskraft ett helägt dotterbolag till Helsingborg Energi AB och ett år senare bytte Helsingborg Energi AB namn till Öresundskraft AB. Öresundskrafts utbyggnad av stadsnät för bredbandskommunikation påbörjades 2000.

2006. En verklig milstolpe i Öresundskrafts miljöarbete. Detta år ersattes kolet helt och hållet av biobränslet träpellets vid Västhamnsverket.

2013. Öresundskrafts största satsning på över 30 år blev verklighet i och med invigningen den 13 mars av Filbornaverket, Europas modernaste, avfallseldade kraftvärmeverk.

2019. De styrande partierna planerade att sälja Öresundskraft.
Det mötte starkt motstånd bland medborgarna och en namninsamling för en lokal folkomröstning i frågan startades.

2020. Den 12/1 hålls den lokala folkomröstningen där 96,34% av de röstande röstar mot en försäljning av bolaget.
Politikerna viker sig och planerna på en försäljning skrinläggs.

2025. Nu fattas de inledande besluten för att bygga en reningsanläggning på Filbornaverket för uppfångning av lagring av koldioxid ur rökgaserna. En så kallad CCS anläggning.

Tillbaka till toppen

Detaljerad historiebeskrivning

Du kan välja om du själv vill läsa vad som finns beskrivet eller om du vill lyssna till berättelsen.
Vill du lyssna klickar du bara på symbolen för högtalaren så startar berättelsen

1859. Den 23 december tändes gnistan till Öresundskraft, bildligt talat. Då lyste för första gången bolagets gatubelysning upp gatorna i Helsingborg.

Sedan dess har mycket hänt och när Öresundskraft fyller 150 år är bolaget vitalare än någonsin, inte bara i Helsingborg utan i stora delar av Skåne. Nu handlar det inte bara om gatubelysning utan om sådant som är direkt nödvändigt för den moderna människan. El, värme, bränsle och bredband.

150 år efter starten kan man med sanning säga att bolaget har agerat långsiktigt. Men för att kunna planera för en spännande framtid är det viktigt att minnas sin historia. I Öresundskrafts fall 150 år av utveckling.

 
1859. Allt startade dagen före julafton. Då öppnades Helsingborgs nya gasverk vid centrala Gasverksgatan som framställde och levererade gas till Helsingborgs innerstad. Det var den första kommunala energin som levererades till kunderna. 100 gaslyktor placerades högtidligt ut i centrala Helsingborg. Ett 20-tal år senare inleddes en tuff kamp med en ny energikälla.

 
1883 fick gasen konkurrens från den tidens nya modefluga. Elektriciteten. För 10 öre kunde nyfikna beskåda en 1,5 volts koltrådslampa under träden i Brunnsparken. Elektricitet var på långsamt intåg med politikernas styrande hand över sig.

1889 beslöt drätselkammaren att ett privat elektricitetsverk borde undvikas då det kunde konkurrera med stadens gasverk. Istället byggdes ett kommunalt elverk.

1891 blev dock en milstolpe för elektricitetens intåg. Den 8 december togs nämligen Helsingborgs Elektricitetsverk i drift, om än i mycket blygsam skala. 14 abonnenter hade sammanlagt 222 glödlampor och åtta båglampor i drift med hjälp av den tidens nyaste modernitet – elektricitet. Men billigt var det knappast. 1891 kostade en kWh 60 öre!, motsvarande nästan 32 kronor för en kWh av dagens värde.
 
1894. När Helsingborgs nya rådhus byggdes beslutades att huset skulle utrustas med 550 elektriska lampor. Ett beslut som många stred emot.

1895. Fortfarande var elektricitet dyr och staden satsade på att bygga ett nytt stort gasverk och endast ett litet elektricitetsverk.

 
1898 började det hända saker på elfronten och det fanns 3 197 elektriska lampor i Helsingborg. Det lilla elverket vid Sundstorget orkade inte med och ett nytt byggdes på samma plats. Elens popularitet tilltog.

1909 var det dags att bygga ännu ett elverk med tre dieselgeneratorer på Olympia. Samma år fick Helsingborg sin första leverans av elektricitet utifrån när Sydsvenska Kraftaktiebolaget inledde leveranser av el och Olympiaverket reducerades till ett reservkraftverk redan efter ett par år.
 
1915 sattes Helsingborgs elektriska ambitioner på världskartan. Världens första elkabel mellan två länder, Sverige och Danmark, var ett faktum när Helsingborg och Helsingör kopplades samman med 25 kilovoltskabel. Allmänhetens förundran var stor.
 
1930-talet. Då propagerades det starkt för elens förträfflighet av bland andra elektricitetsverkets chef Sam Orrby. Den tidens reklambudskap löd ”Elektrisk härd är slanten värd” och ”Elektricitet – det bästa jag vet” skulle få gasvännerna att omfamna elen.

1935 fanns 1352 elektriska apparater i Helsingborg. En enda kund hade elektrisk diskmaskin!
 
1950-talet. Då rådde en omtumlande spänningsförvirring i Helsingborg. På få andra ställen i världen kunde man hitta lika många olika spänningar i elnätet. 150, 127, 220 volt, växelström och likström. Skämtsamt sa man att kunderna kunde välja efter preferens. Oviljan att införa 220 volt berodde på rädsla för den högre spänningens fara för liv och lem.
 
1961. Den 29 augusti stängdes reglagen till den kaskadomformare som Elektricitetsverket 30 år tidigare hade köpt från Elektromekano. ”Likströmmen är död, leve växelströmmen”, utropade Nordvästra Skånes Tidningar. Avvecklingen av 127 och 150 volt hade börjat.

1964. På påskafton kom nästa milstolpe för energibolaget när fjärrvärmen gjorde sin entré. Värmeverket producerade och spred efterlängtad värme genom sitt slingrande nät av vattenledningar. En källa till värme som var ekonomisk och pålitlig.

1964 var också året då gasen skakade om hela Helsingborg. Lördagen den 11 april exploderade stadens helt nybyggda spaltgasverk. Den gamla anläggningen hade dock inte avvecklats helt varför gasproduktionen kunde återstarta utan driftavbrott hos kunderna. Efter reparation kunde det nya gasverket tas i drift igen i oktober samma år.

1966 drogs en flera mil lång gasledning från Helsingborg till Landskrona.
 
1979 gav fullmäktige klartecken för ett kraftvärmeverk i Västhamnen. Olja skulle driva verket men stigande oljepriser satte stopp och det mer omdebatterade bränslet kol fick göra jobbet.

1983 var det officiell invigning av Västhamnsverket och 134 inbjudna gäster fick se landshövdingen klippa bandet i strålande solsken.

1985 gjorde nästa energislag sitt intåg i staden när naturgas började levereras till Helsingborgarna. Samtidigt lades produktionen från det gamla gasverket ner efter att ha varit i drift i 126 år.
 
1988 satsade Helsingborgs Energiverk på ett annorlunda grepp som visade sig vara långt före sin tid. 60 000 lågenergilampor delades ut till Helsingborgarna och hos tillverkaren Philips i Holland undrade man vad som i all världen höll på att hända i Sverige. Satsningen motsvarade det årets hela vinst för Helsingborgs Energiverk.
 
1992 bildades Helsingborg Energi och Energiverket i Helsingborg förvandlades till ett självständigt, kommunalägt bolag.
 
1996 avreglerades elmarknaden, en smärre revolution för både leverantörer och konsumenter, och ansvaret för elförsäljningen föll på det då nybildade dotterbolaget Öresundskraft.
 
1998 öppnade vår första gastankstation för privatbilar på Sydhamnsgatan.
 
1999 var Öresundskraft huvudsponsor till Bomässan H99 och visade upp tidens bästa el- och gasbilar. Samma år arrangerades det första elbilsrallyt runt Öresund, ett rally som Öresundskraft arrangerade som huvudsponsor även under 2000 och 2001.
 
2000. Vid årsskiftet blev Öresundskraft ett helägt dotterbolag till Helsingborg Energi AB och ett år senare bytte Helsingborg Energi AB namn till Öresundskraft AB. Öresundskrafts utbyggnad av stadsnät för bredbandskommunikation påbörjades 2000.

2000 blev startskottet för Team Öresundskraft. Ett sexårigt idrottsprojekt som lyfte fram unga idrottstalanger med målsättningen att nå framgångar i EM, VM och OS. Bland många duktiga idrottstalanger är sprintern Johan Wissman det främsta exemplet på ett lyckat sponsorprojekt.
 
2004 inledde Helsingborg och Landskrona ett samarbete om framtida fjärrvärmeförsörjning och anläggningsarbeten för en ny fjärrvärmeledning påbörjades mellan städerna.
 
2005 påbörjades en expansion där Öresundskraft bland annat köpte in sig i Ängelholms Energi. Det skedde en utbyggnad av fjärrvärme i Höganäs via Höganäs Fjärrvärme som Öresundskraft delägde och fjärrvärmeledningen mellan Helsingborg och Landskrona invigdes.

2005. Stadens bussar började att tanka fordonsgas, en blandning mellan biogas och naturgas, på den nya busstankstationen. Avregleringen av gasmarknaden påbörjades 2005. Först för företag och från 2007 även för privatkunder.
 
2005. Öresundskraft blev för första gången namnsponsor till ett elitidrottslag. Under de kommande tre säsongerna hette Helsingborgs elitlag i basket rätt och slätt Öresundskraft. Den massmediala exponeringen nådde, bildligt talat, helt nya höjder.

2006. En verklig milstolpe i Öresundskrafts miljöarbete. Detta år ersattes kolet helt och hållet av biobränslet träpellets vid Västhamnsverket.

2008 april tillträder Anders Östlund vd-posten på Öresundskraft och börjar med stor energi rusta företaget kring löftet Energi för en bättre värld. Kraft för regionen.
 
2009. Den 23 december firade Helsingborg sin välmående 150-åring.

2013. Öresundskrafts största satsning på över 30 år blev verklighet i och med invigningen den 13 mars av Filbornaverket, Europas modernaste, avfallseldade kraftvärmeverk.

2019. De styrande partierna planerade att sälja Öresundskraft.
Det mötte starkt motstånd bland medborgarna och en namninsamling för en lokal folkomröstning i frågan startades.
Den 12/1 2020 hålls den lokala folkomröstningen där 96,34% av de röstande röstar mot en försäljning av bolaget.
Politikerna viker sig och planerna på en försäljning skrinläggs.

2025. Nu fattas de inledande besluten för att bygga en reningsanläggning på Filbornaverket för uppfångning av lagring av koldioxid ur rökgaserna. En så kallad CCS anläggning.

Tillbaka till toppen